Edvard Munch
Edvard Munch är född 12 december 1863 på gården Engelaug Østre i Ådalsbruk nära Løten i Hedmark fylke. Han dog 23 januari 1944 på godset Ekely nära Oslo och han var en norsk konstnär. Edvard Munch är Norges främste konstnäroch kom att utgöra en viktig inspirationskälla för den tyska expressionismen. Hans mest kända verk är Skriet vilket jag kommer nämna mer om senare. Den stil som Edvard Munch använde var Expressionism.
Munchs moder var endast 36år gammal när hon fick en stroke i 1868. Munchs fader ordnade så att han kunde börja studera på Christiania Tekniske Skole 1879 men bara efter ett år slutade han skolan och den 8 november 1880 skrev sextonåringen i sin dagbok: Min kallelse hädan efter är att bli målare. Som konstnär blev hans första lärare naturalisten Christian Krohg, men Munch delade inte dennes sociala syn på konsten. Istället anslöt han sig liksom Ernst Josephson, Jens Ferdinand Willumsen och Akseli Gallen-Kallela i grannländerna till oppositionen mot 1800-talets konstuppfattning. Munch var knappt 20år då debuterade på Høstutstillingen 1883.
Munch första verk är Den sjuka flickan. Munch fick sin inspiration till målningen från sin storasyster Sophie Johannes död i tuberkulos endast femton år gammal. I detta verk ger han prov på den neurotiska expressionism som han använde för att förstärka bilden av verkligheten. 1884 utförde han målningen Morgon, även kallad Flickan på sängkanten, numera i Rasmus Meyers samling Bergen. Realistiska bilder av sjuka flickor hade tidigare varit målade av Krogh men Munch gjorde något nytt av motiven. En vardaglig enkelhet i monumental komposition. Undertonen av lycka i själva ljusåtergivningen som finns i hans tidiga målningar skulle sedan för lång tid försvinna ur Munchs måleri för att ge plats åt smärta, livsångest och lidelse. Med sitt stora porträtt av målarbohemen Karl Jensen-Hjell året därpå anslog Munch temat för sina många år senare berömda helfigurs porträtt i stående ställning.
Den sistnämnda målningen var utförd vid Åsagårdstrand där Munchs frigörelse från naturalismen fullbordades under de följande somrarna. I Svartsjuka och Man och Kvinna (båda målade 1891) och liknande målningar blev landskapet närmast ett monument i själsstämningen, och det hela stillserades i ytan med musikaliska kurvor. Här hade Munch tagit klivet över till ett diktande idémåleri och symbolismen Samtidigt exprimenterade Munch med en pointilitisk verklighetsmålning. Ett omslag inträffade 1909 då Munch efter sen nervkliniksvistelse återvände han till Norge. Han närmade sig nu en ljusare och mer verklighetsförankrad bildkonst och målade med dekorativt svepande imperssionistisk pensel och alltmera uppdriven skala en mång landskap, porträtt och arbetarbilder. De dekorativa strävandena fick sitt monument i aulabilderna i Oslo universitet uppsatta 1916. I sina målningar är det snarare sina inre känslor inför den yttre verkligheten som Munch försöker uttrycka än verkligheten själv. I hans mest karakteristiska och berömda verk Skriet bygger Munch upp rytmer av färg och virvlande linjer, som även Vincent van Gogh gjorde, till en ton av hysterisk intensitet.
Edvard Munch har skapat många målningar under den tiden han levde och här är de fyra som jag tycker om mest. Dagen därpå, Livets dans, Aska och Skriet.
Dagen därpå målades år 1894 och är en olja på duk. Dagen därpå finns på Nationalmuseet för konst, arkitektur och design. Jag tycker att denna målningen är speciell för att detta är något som många människor kan relatera till och inte bara unga utan vuxna också eftersom det är många människor i dagens samhälle som dricker för mycket och blir fulla och då nästa dag blir bakfulla och bara ligger i sin säng.
Aska målades år 1894 och denna som de andra är också olja på duk. Denna befinner sig också på Nationalgalleriet i Oslo precis som Livets dans. Den känsla jag får av denna målningen är depression och jag tycker att den mannen i svart nere i vänstra hörnet känner sig besviken och kvinnan i mitten är ledsen och känner ånger.
Jag har valt att analysera Skriet vilketär Edvard Munchs mest kända målning och den målades år 1893. Skriet är gjord av olja, tempera och pastell på pannå och finns på Nasjonalmuseet i Oslo. Skriet finns i tre versioner till efter originalet en i pastell från 1895 och var privat ägo, en i tempera från 1910 som finns på Munch museet i Oslo och sist en i litografi från 1895. Det som jag känner spontant av bilden är förvirring, rädsla och orolighet. Jag tycker att målningen är fin och att den är fint målad, men den tilltalar mig inte eftersom jag tycker att den är deprimerande och ledsen. När jag tittar på målningen är det första jag lägger märke till ansiktet och den gapande munnen.
Jag tycker att det är väldigt svårt att se vad målningen föreställer i bakgrunden. Man kan tyda lite land och hav i bakgrunden. Bron kan man se tydligt och även två människor i bakgrunden. Konstnären har själv berättat att det ska föreställa ett landskap med en fjord med två skepp och i bakgrunden syns Oslo. När personen på målningen ser förödelsen av staden som ligger i eld och blod känner personen en stark förtvivlan och utger ett högljutt skrik som genomtränger naturen. När man vet vad konstnären har målat så kan man förstå att det är det som syns på målningen. På grund av elden som härjar i staden blir målningen ljusare av de röda och gula färgerna, och inte bara de annars dystrare och mörkare färgerna som syns på målningen.
Den teknik som målningen är gjord av är oljemålning, temperamåleri och pastell. Oljemåleri gör så att de ljusbeständiga färgerna kan läggas på så att de blir täckande och genomskinliga eller tunt utan att de flyter i varandra. Detta ger möjlighet till fina valörer och övergångar. Tempera används för att binda olika former av pigment. Pastellfärg avser en matt ljus färg.
Målningen Skriet är berömd och världskänd, den är även mycket värdefull. Trots detta tycker jag inte om den speciellt mycket eftersom den är deprimerande och ledsen.
